måndag 7 september 2009

Exempel på skriftlig uppgift

Detta är ett förslag på hur ni kan skriva i er inlämningsuppgift. För att nå det högsta betyget ska ni, förutom att ha kännedom om teorierna, dess för och nackdelar, också självständigt ta ställning och argumentera för er egen ståndpunkt, detta gör ni i det sista avsnittet! Lycka till! Och fråga om det är något ni tycker är konstigt!


Inledning och frågeställning

Fredagen den 4/9 2009 rånades en bank i centrala Malmö. Förövarna slapp undan med 3 miljoner kronor.
De flesta som läser om en sådan nyhet suckar, och tänker att samhället håller på att gå neråt. Att typer som sysslar med stöld, rån och annan brottslig verksamhet, borde förpassas till en lugn och stilla plats uppe i de norrländska fjällen, där de inte kan oroa andra med sitt förhärdade sätt och sina brottsliga tendenser. Jag tänker också, intuitivt, att naturligtvis är det fel att råna en bank. Men om man sysslar med moralfilosofi så räcker det inte med att konstatera att någonting är fel, man måste också fundera över VARFÖR man tycker att det är fel. Min frågeställning i föreliggande text är därför "varför är det fel att råna banker"? Jag kommer att analysera frågan utifrån den utilitaristiska moralfilosofin.

Utilitarismen

Utilitarismens grundare, Jeremy Bentham, levde i början av 1800-talet. Han menade att lagar och beteenden alltför mycket grundade sig på moraliska principer hämtade från religiösa skrifter. Man skulle exempelvis vara god för att Gud ville det, eller, det var fel att stjäla för att Gud tyckte det. Bentham menade att man kan inte hänvisa till Gud när det gäller mänskligheten - vi måste ha en moral som är åt oss och passar oss. Han kom fram till att uppmaningen "Största möjliga lycka, åt största möjliga antal" var den moraliska uppmaning som mest tog hänsyn till människans välbefinnande. Varje gång jag står inför ett moraliskt dilemma bör jag, enligt Bentham fundera över om effekterna av mina handlingar kommer att vara sådana att de leder till största möjliga lycka åt största möjliga antal, gör de inte det, bör jag avstå från att utföra handlingen.
Det finns problem med den utilitaristiska filosofin. Först och främst kan man fråga sig vad "lycka" är för något, och om det överhuvudtaget är mätbart. För det andra kan man fråga sig om man alltid kan förutse vilken handling som kommer att leda till den högsta graden av lycka. Här fortsätter ni genom att gå igenom argument för/emot utilitarismen!

Analys

Utilitarismen är en effektetisk teori. Leder en handling till godaste möjliga effekter så är den rättfärdigad. Om vi nu tittar på nyheten om bankrånet. Skulle en utilitarist kunna säga att det är OK att råna banker? Eftersom teorin är effektetisk tittar den endast på effekterna av handlingen. Vilken effekt får ett bankrån? De som rånade banken når kanske en hög grad av lycka då de lyckats komma undan med 3 miljoner kronor. Om man nu jämför deras lycka med den olust som bankpersonal och kunder kände under rånet, och kanske för en lång tid framåt, är det då fortfarande så att mängden lycka är större? Nu måste vi ta i beräkningen att utilitaristerna menar att det ska vara största möjliga lycka åt största möjliga antal. Det är bara två personer som åtnjuter lycka - bankrånarna. En stor mängd andra människor har lidit. Utifrån det tror jag inte att en utilitarist hade godkänt handlingen att råna en bank. De långsiktiga effekterna av att banker rånas blir att man måste höja övervakningen, kanske genom filmkameror, vilket jag tror att många människor känt olust över. Folk hade också känt en rädsla över att överhuvudtaget besöka banker vilket också är en sorts frånvaro av lycka. Den enda gången en utilitarist skulle kunna godkänna ett bankrån är om rånarna skänker pengarna till verkligt behövande människor. Detta skulle öka lyckomängden för ett stort antal människor.

Slutsats och slutdiskussion

En utilitarist hade haft svårt att finna skäl till varför det skulle vara rätt att råna en bank, han eller hon hade förmodligen bedömt handlingen som omoralisk eftersom den inte leder till största möjliga lycka åt största möjliga antal. Det är svårt att analysera en handling utifrån utilitarismens moralfilosofi och det beror på att begreppet "lycka", liksom "olust" inte är mätbart. Hur vet man när en handling leder till största möjliga lycka? Här kan ni lägga in egen fundering kring vilken moralfilosofi ni hade föredragit framför utilitarismen, och varför!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Aristoteles

Aristoteles
Minns ni Aristoteles dygdetik? Han har skrivit om en mängd andra filosofiska problem!